Plautdietsch
Kiplautdietsch
Kihindi-Ulaya
Plautdietsch (Kijerumani cha Chini cha Wamennoni) ni lugha ya Kijerumani cha Magharibi cha Chini iliyotokana na lahaja za Vistula za Prussia Magharibi zilizozungumzwa na Wamennoni Waanabaptisti waliohama kutoka Uholanzi hadi Delta ya Vistula katika karne ya 16. Kwa sasa inazungumzwa na takriban Wamennoni 400,000 waliotapakaa katika Urusi, Ujerumani, Kanada, Marekani, Meksiko, Paraguay, Brazili, na Bolivia, wote wakiwa wazao wa Wamennoni asilia wa Vistula waliohamia Urusi ya Catherine Mkuu katika miaka ya 1780 na kisha kwenda Amerika baada ya 1874 wakati serikali ya Urusi ilipofuta msamaha wao wa jeshi. Plautdietsch ni ya kipekee miongoni mwa aina za Kijerumani cha Chini kwa kuwa imedumisha uhamishaji hai baina ya vizazi kabisa kupitia kujitenga kwa jumuiya ya kidini, licha ya kukosa nchi yoyote ya asili. Jumuiya kubwa zaidi za Plautdietsch za kisasa zipo Bolivia (~70,000, makazi ya Koloni la Kale la Santa Cruz) na Meksiko (~50,000, Chihuahua), ambako Wamennoni hudumisha makoloni ya kilimo na hukataa teknolojia nyingi za kisasa.
Inakozungumzwa
Maneno 31 ya msingi katika Kiplautdietsch
Maji
Wota
/vɔta/
Moto
Fia
/fia/
Jua
Sonn
/zɔn/
Mwezi
Mon
/moːn/
Nyota
Stearn
/stæːrn/
Mama
Mutta
/ˈmʊta/
Baba
Voda
/ˈfoːda/
Mimi
ekj
/ɛc/
Wewe
du
/du/
Jina
Nome
/ˈnoːmə/
Jicho
Uag
/uak/
Mkono
Haunt
/haʊnt/
Moyo
Hoat
/hoat/
Upendo
Leew
/leːf/
Mti
Boom
/boːm/
Nyumba
Hus
/huːs/
Mbwa
Hund
/hʊnt/
Paka
Kaut
/kaʊt/
Kula
äten
/ɛːtən/
Kunywa
drinken
/dɾɪŋkən/
Moja
eent
/eːnt/
Mbili
twee
/tveː/
Habari
Goondach
/ɡoːndax/
Asante
Donk
/dɔŋk/
Nzuri
goot
/ɡoːt/
Kekeo
Kuckuck
/ˈkʊkʊk/
Vyanzo
Ulinganishaji wa maneno
Imelinganishwa na lugha za Indo-European zinazohusiana
| Maana | Kiplautdietsch | Kijerumani cha Pennsylvania | Kijerumani cha Chini | Kijerumani cha Juu Kipya cha Mapema (enzi ya Luther) | Kifrisi cha Saterland | Kilimburg | Kijerumani (Austria) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maji | Wota /vɔta/ | Wasser /vasər/ | Water /vɑːtɐ/ | Wasser /ˈvasːər/ | Woater /ˈvɔːtɐ/ | water /vatər/ | Wasser /vasɐ/ |
| Moto | Fia /fia/ | Feier /faɪər/ | Füer /fyːɐ/ | Fewr /foɪ̯r/ | Fjuur /fjuːɐ/ | vuur /vyːr/ | Feuer /fɔɪɐ/ |
| Jua | Sonn /zɔn/ | Sunn /sʊn/ | Sünn /zʏn/ | Sonne /ˈzɔnə/ | Sunne /ˈzʊnə/ | zón /zɔn/ | Sonne /sɔnə/ |
| Mwezi | Mon /moːn/ | Muun /muːn/ | Maan /maːn/ | Mond /moːnt/ | Moune /ˈmoːnə/ | maon /maːʊn/ | Mond /moːnt/ |
| Nyota | Stearn /stæːrn/ | Schteern /ʃteːrn/ | Steern /steːrn/ | Stern /ʃtɛrn/ | Stiern /stiərn/ | sjter /ʃtɛr/ | Stern /ʃtɛʁn/ |
| Mama | Mutta /ˈmʊta/ | Mudder /mʊdər/ | Moder /moːdɐ/ | Mutter /ˈmʊtər/ | Mäme /ˈmɛːmə/ | mam /mam/ | Mutter /mʊtɐ/ |
| Baba | Voda /ˈfoːda/ | Daadi /daːdi/ | Vader /fɑːdɐ/ | Vater /ˈfaːtər/ | Babe /ˈbaːbə/ | pap /pap/ | Vater /fɑːtɐ/ |
| Mimi | ekj /ɛc/ | ich /ɪç/ | ik /ɪk/ | ich /ɪç/ | iek /i̯ək/ | ich /ɪç/ | ich /ɪç/ |
| Wewe | du /du/ | du /du/ | du /duː/ | du /duː/ | du /duː/ | doe /du/ | du /duː/ |
| Jina | Nome /ˈnoːmə/ | Naame /ˈnaːmə/ | Naam /naːm/ | Name /ˈnaːmə/ | Noome /ˈnoːmə/ | naam /naːm/ | Name /ˈnaːmə/ |
| Jicho | Uag /uak/ | Aag /aːk/ | Oog /oːx/ | Aug /aʊk/ | Oge /ˈɔːɣə/ | oug /ɔux/ | Auge /aːɡə/ |
| Mkono | Haunt /haʊnt/ | Hand /hant/ | Hand /hant/ | Handt /hant/ | Hounde /ˈhɔʊndə/ | handj /hanʲ/ | Hand /hɑnt/ |
| Moyo | Hoat /hoat/ | Hatz /hats/ | Hart /haɐt/ | Hertz /hɛrts/ | Häärt /hɛːrt/ | hart /hart/ | Herz /hɛɐts/ |
| Upendo | Leew /leːf/ | liewe /liːvə/ | Leev /leːf/ | Liebe /ˈliːbə/ | Lieuwde /ˈljœːʊdə/ | leefde /leːfdə/ | Liebe /liːbə/ |
| Mti | Boom /boːm/ | Baam /baːm/ | Boom /boːm/ | Bawm /baʊm/ | Boom /boːm/ | boum /bʌʊm/ | Baum /baːm/ |
| Nyumba | Hus /huːs/ | Haus /haʊs/ | Huus /huːs/ | Hauß /haʊs/ | Huus /huːs/ | hoes /huːs/ | Haus /haʊs/ |
| Mbwa | Hund /hʊnt/ | Hund /hʊnt/ | Hund /hʊnt/ | Hund /hʊnt/ | Huund /huːnt/ | hóndj /hɔnʲ/ | Hund /hʊnt/ |
| Paka | Kaut /kaʊt/ | Katz /kats/ | Katt /kat/ | Katze /ˈkatsə/ | Kat /kat/ | kat /kat/ | Katze /kɑtsə/ |
| Kula | äten /ɛːtən/ | esse /ɛsə/ | eten /eːtn̩/ | essen /ˈɛsːən/ | ete /ˈeːtə/ | ete /eːtə/ | essen /ɛsn̩/ |
| Kunywa | drinken /dɾɪŋkən/ | drinke /dɾɪŋkə/ | drinken /drɪŋkn̩/ | trincken /ˈtrɪŋkən/ | drinke /ˈdrɪŋkə/ | drinke /drɪŋkə/ | trinken /tʁɪŋkŋ/ |
| Moja | eent /eːnt/ | eens /eːns/ | een /eːn/ | eyn /aɪ̯n/ | aan /ˈɔːn/ | eine /ɛɪnə/ | oans /ɑːns/ |
| Mbili | twee /tveː/ | zwee /tsveː/ | twee /tveː/ | zwey /tsvaɪ/ | twäin /tvain/ | twee /tweː/ | zwei /tsvai/ |
| Habari | Goondach /ɡoːndax/ | Hallo /haloː/ | Moin /mɔɪn/ | Gott zum Gruß /ɡɔt tsʊm ɡruːs/ | Moin /moin/ | hallo /halo/ | Servus /zɛɐvʊs/ |
| Asante | Donk /dɔŋk/ | Denki /dɛŋki/ | Dankschöön /daŋkʃøːn/ | Danck /daŋk/ | Bedoankje /bəˈdɔːŋkjə/ | merci /mɛrsi/ | Danke /daŋkə/ |
| Nzuri | goot /ɡoːt/ | gut /ɡuːt/ | good /ɡoːt/ | gut /ɡuːt/ | goud /ɡoʊt/ | good /ɡoːt/ | gut /ɡuːt/ |
| Kekeo | Kuckuck /ˈkʊkʊk/ | — | Kukuk /ˈkuːkuk/ | gukuk /ˈɡukuk/ | Kukuuk /ˈkukuk/ | kókkók /ˈkoːkoːk/ | Kuckuck /ˈkʊkʊk/ |
Sehemu ya LangMap — mradi wa kuonyesha lugha kwa picha. Huu ni muhtasari tuli unaoweza kutambaliwa; ramani shirikishi hutoa sauti ya matamshi, vichujio, na mwonekano wa dunia.