Seeltersk
Kifrisi cha Saterland
Kihindi-Ulaya (Magharibi Kijerumani, Frisian)
Kifrisia cha Saterland (Seeltersk) ndicho kizazi pekee kilichosalia cha Kifrisia cha Mashariki cha enzi za kati (Kifrisia cha Mashariki cha Kale), kinachozungumzwa na watu wapatao 2,500 katika vijiji vitatu vya manispaa ya Saterland huko Lower Saxony, Ujerumani — Ramsloh (Roomelse), Strücklingen (Strukelje) na Scharrel (Skäddel). Kimehifadhiwa hapa kwa sababu Saterland kihistoria kilikuwa kisiwa cha mabwawa kilichotengwa na matope yasiyokaribisha mbali na eneo la lugha ya Kijerumani cha Chini kilichokizunguka. Lugha hii ilinusurika mzunguko wa miaka 1500 wa enzi za kati wa kuenea-na-kupotea uliofuta Kifrisia cha Mashariki katika maeneo mengine kando ya pwani ya Ujerumani ya Bahari ya Kaskazini. Inatambuliwa kama lugha ya kikanda chini ya Mkataba wa Ulaya wa 1998; UNESCO inaiainisha kuwa hatarini sana ya kutoweka. Ni tofauti na Kifrisia cha Magharibi (fy, Uholanzi) na Kifrisia cha Kaskazini (frr, Schleswig-Holstein).
Inakozungumzwa
Maneno 31 ya msingi katika Kifrisi cha Saterland
Maji
Woater
/ˈvɔːtɐ/
Moto
Fjuur
/fjuːɐ/
Jua
Sunne
/ˈzʊnə/
Mwezi
Moune
/ˈmoːnə/
Nyota
Stiern
/stiərn/
Mama
Mäme
/ˈmɛːmə/
Baba
Babe
/ˈbaːbə/
Mimi
iek
/i̯ək/
Wewe
du
/duː/
Jina
Noome
/ˈnoːmə/
Jicho
Oge
/ˈɔːɣə/
Mkono
Hounde
/ˈhɔʊndə/
Moyo
Häärt
/hɛːrt/
Upendo
Lieuwde
/ˈljœːʊdə/
Mti
Boom
/boːm/
Nyumba
Huus
/huːs/
Mbwa
Huund
/huːnt/
Paka
Kat
/kat/
Kula
ete
/ˈeːtə/
Kunywa
drinke
/ˈdrɪŋkə/
Moja
aan
/ˈɔːn/
Mbili
twäin
/tvain/
Habari
Moin
/moin/
Asante
Bedoankje
/bəˈdɔːŋkjə/
Nzuri
goud
/ɡoʊt/
Kekeo
Kukuuk
/ˈkukuk/
Kompyuta
Computer
/kɔmˈpjuːtɐ/
Vyanzo
- Ethnologue: stq
- Fort (1980) Saterfriesisches Wörterbuch
- Seelter Buund (Sater Frisian Association)
Ulinganishaji wa maneno
Imelinganishwa na lugha za Indo-European (West Germanic, Frisian) zinazohusiana
| Maana | Kifrisi cha Saterland | Kijerumani cha Chini | Kifrisia | Kiflemi cha Magharibi | Kijerumani (Uswisi) | Kiplautdietsch | Kijerumani cha Juu Kipya cha Mapema (enzi ya Luther) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maji | Woater /ˈvɔːtɐ/ | Water /vɑːtɐ/ | wetter /vɛtər/ | woater /ˈwɔːtər/ | Wasser /ˈvasər/ | Wota /vɔta/ | Wasser /ˈvasːər/ |
| Moto | Fjuur /fjuːɐ/ | Füer /fyːɐ/ | fjoer /fjuːr/ | vier /viːr/ | Feuer /ˈfɔɪ̯ər/ | Fia /fia/ | Fewr /foɪ̯r/ |
| Jua | Sunne /ˈzʊnə/ | Sünn /zʏn/ | sinne /sɪnə/ | zunne /ˈzœnə/ | Sonne /ˈsɔnə/ | Sonn /zɔn/ | Sonne /ˈzɔnə/ |
| Mwezi | Moune /ˈmoːnə/ | Maan /maːn/ | moanne /mwɑnə/ | moane /ˈmɔːnə/ | Mond /moːnt/ | Mon /moːn/ | Mond /moːnt/ |
| Nyota | Stiern /stiərn/ | Steern /steːrn/ | stjer /stjɛr/ | sterre /ˈstærə/ | Stern /ʃtɛrn/ | Stearn /stæːrn/ | Stern /ʃtɛrn/ |
| Mama | Mäme /ˈmɛːmə/ | Moder /moːdɐ/ | mem /mɛm/ | moeder /ˈmudər/ | Mutter /ˈmʊtər/ | Mutta /ˈmʊta/ | Mutter /ˈmʊtər/ |
| Baba | Babe /ˈbaːbə/ | Vader /fɑːdɐ/ | heit /hɛit/ | voader /ˈvɔːdər/ | Vater /ˈfaːtər/ | Voda /ˈfoːda/ | Vater /ˈfaːtər/ |
| Mimi | iek /i̯ək/ | ik /ɪk/ | ik /ɪk/ | ik /ɛk/ | ich /ɪx/ | ekj /ɛc/ | ich /ɪç/ |
| Wewe | du /duː/ | du /duː/ | do /do/ | gie /hi/ | du /duː/ | du /du/ | du /duː/ |
| Jina | Noome /ˈnoːmə/ | Naam /naːm/ | namme /ˈnamə/ | noame /ˈnɔːmə/ | Name /ˈnaːmə/ | Nome /ˈnoːmə/ | Name /ˈnaːmə/ |
| Jicho | Oge /ˈɔːɣə/ | Oog /oːx/ | each /ɪəx/ | ooge /ˈoːhə/ | Auge /ˈaʊɡə/ | Uag /uak/ | Aug /aʊk/ |
| Mkono | Hounde /ˈhɔʊndə/ | Hand /hant/ | hân /hɔːn/ | and /ɑnt/ | Hand /hant/ | Haunt /haʊnt/ | Handt /hant/ |
| Moyo | Häärt /hɛːrt/ | Hart /haɐt/ | hert /hɛrt/ | erte /ˈærtə/ | Herz /hɛrts/ | Hoat /hoat/ | Hertz /hɛrts/ |
| Upendo | Lieuwde /ˈljœːʊdə/ | Leev /leːf/ | leafde /lɪəfdə/ | liefde /ˈliːvdə/ | Liebe /ˈliːbə/ | Leew /leːf/ | Liebe /ˈliːbə/ |
| Mti | Boom /boːm/ | Boom /boːm/ | beam /bɪəm/ | boom /boːm/ | Baum /baʊm/ | Boom /boːm/ | Bawm /baʊm/ |
| Nyumba | Huus /huːs/ | Huus /huːs/ | hûs /huːs/ | uus /ʏːs/ | Haus /haʊs/ | Hus /huːs/ | Hauß /haʊs/ |
| Mbwa | Huund /huːnt/ | Hund /hʊnt/ | hûn /huːn/ | hound /hont/ | Hund /hʊnt/ | Hund /hʊnt/ | Hund /hʊnt/ |
| Paka | Kat /kat/ | Katt /kat/ | kat /kɑt/ | katte /ˈkɑtə/ | Katze /ˈkɑtːsə/ | Kaut /kaʊt/ | Katze /ˈkatsə/ |
| Kula | ete /ˈeːtə/ | eten /eːtn̩/ | ite /iːtə/ | eetn /ˈeːtn̩/ | essen /ˈɛsn̩/ | äten /ɛːtən/ | essen /ˈɛsːən/ |
| Kunywa | drinke /ˈdrɪŋkə/ | drinken /drɪŋkn̩/ | drinke /drɪŋkə/ | drienkn /ˈdriŋkn̩/ | trinken /ˈtrɪŋkn̩/ | drinken /dɾɪŋkən/ | trincken /ˈtrɪŋkən/ |
| Moja | aan /ˈɔːn/ | een /eːn/ | ien /iːn/ | êen /eːn/ | eins /aɪ̯ns/ | eent /eːnt/ | eyn /aɪ̯n/ |
| Mbili | twäin /tvain/ | twee /tveː/ | twa /twa/ | twêe /tweː/ | zwei /tsvai/ | twee /tveː/ | zwey /tsvaɪ/ |
| Habari | Moin /moin/ | Moin /mɔɪn/ | hoi /hɔi/ | goeiendag /ˌhujənˈdɑh/ | Hallo /haˈloː/ | Goondach /ɡoːndax/ | Gott zum Gruß /ɡɔt tsʊm ɡruːs/ |
| Asante | Bedoankje /bəˈdɔːŋkjə/ | Dankschöön /daŋkʃøːn/ | tankewol /tɑŋkəvɔl/ | merci /mɛrˈsi/ | danke /ˈdaŋkə/ | Donk /dɔŋk/ | Danck /daŋk/ |
| Nzuri | goud /ɡoʊt/ | good /ɡoːt/ | goed /ɡuət/ | goed /hut/ | gut /ɡuːt/ | goot /ɡoːt/ | gut /ɡuːt/ |
| Kekeo | Kukuuk /ˈkukuk/ | Kukuk /ˈkuːkuk/ | koekoek /ˈkukuk/ | koekoek /ˈkukuk/ | Kuckuck /ˈkʊkʊk/ | Kuckuck /ˈkʊkʊk/ | gukuk /ˈɡukuk/ |
| Kompyuta | Computer /kɔmˈpjuːtɐ/ | Computer /kɔmˈpjuːtɐ/ | kompjûter /kɔmˈpjuːtər/ | computer /kɔmˈpjutər/ | Computer /komˈpjuːtər/ | — | Rechenmeister /ˈrɛçənˌmaɪstər/ |
Sehemu ya LangMap — mradi wa kuonyesha lugha kwa picha. Huu ni muhtasari tuli unaoweza kutambaliwa; ramani shirikishi hutoa sauti ya matamshi, vichujio, na mwonekano wa dunia.