Schwäbisch
Kishwabia
Kihindi-Ulaya
Kiswabia (kwa jina la asili Schwäbisch) ni lahaja ya Kijerumani cha Juu ya kundi la Kialemani, inayozungumzwa na takriban watu 800,000 kusini-magharibi mwa Ujerumani — hasa katika Baden-Württemberg kuzunguka Stuttgart, Msitu Mweusi (Black Forest), na Jura ya Kiswabia, pamoja na makundi madogo katika Swabia ya Kibavaria kuzunguka Augsburg. Kiswabia ni maarufu kama lahaja ya eneo la Stuttgart — makao ya Mercedes-Benz, Porsche, Bosch, na asili ya kihistoria ya Daimler/Benz ya tasnia ya magari ya Ujerumani. Kiisimu, Kiswabia ni sehemu ya familia ya Kialemani pamoja na Kijerumani cha Uswisi (gsw) na Kialsasia, chenye sifa bainifu kama vile mhamo wa Kiswabia /a/ → /ɔ/, kiambishi tamati cha udogo -le kinachochukua nafasi ya -lein ya Kijerumani sanifu, na vifungu vya tabia kama «Grüß Gott» na «Danggschee». Licha ya idadi yake hai ya wazungumzaji, UNESCO inakiainisha Kiswabia kuwa katika hatari (vulnerable) kwa sababu ya shinikizo lisilokoma la Kijerumani sanifu katika elimu, vyombo vya habari, na maeneo ya mijini.
Inakozungumzwa
Maneno 31 ya msingi katika Kishwabia
Maji
Wasser
/vasə/
Moto
Feuer
/foiɐ/
Jua
Sonne
/sonə/
Mwezi
Mond
/moːnd/
Nyota
Schtern
/ʃtɛrn/
Mama
Mädder
/mɛdɐ/
Baba
Vadder
/fadɐ/
Mimi
i
/i/
Wewe
du
/du/
Jina
Nama
/ˈnamə/
Jicho
Aug
/aʊɡ/
Mkono
Hand
/hand/
Moyo
Herz
/hɛɐts/
Upendo
Liab
/liə̯b/
Mti
Baum
/baum/
Nyumba
Hous
/haus/
Mbwa
Hond
/hond/
Paka
Katz
/kats/
Kula
essa
/ɛsə/
Kunywa
drengga
/dɾɛŋɡə/
Moja
oine
/ɔinə/
Mbili
zwoi
/tsvoɪ̯/
Habari
Grüß Gott
/ɡryːs ɡɔt/
Asante
Danggschee
/daŋkʃeː/
Nzuri
guad
/ɡuə̯d/
Kekeo
Guckguck
/ˈɡʊkɡʊk/
Vyanzo
Ulinganishaji wa maneno
Imelinganishwa na lugha za Indo-European zinazohusiana
| Maana | Kishwabia | Kifranken cha Mashariki | Kibavaria | Kiwalser | Kijerumani cha Uswisi | Kikölsch | Kijerumani (Kiluksemburgo) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maji | Wasser /vasə/ | Wasser /vasːə/ | Wåssa /vɔsɐ/ | Wasser /vasːər/ | Wasser /vasːər/ | Wasser /vasɐ/ | Wasser /vasɐ/ |
| Moto | Feuer /foiɐ/ | Feier /faɪɐ/ | Feia /fɔɪɐ/ | Für /fyːr/ | Füür /fyːr/ | Füer /fyːɐ/ | Feuer /fɔɪ̯ɐ/ |
| Jua | Sonne /sonə/ | Sunn /sʊn/ | Sun /sʊn/ | Sunna /sʊnːa/ | Sunne /sʊnə/ | Sonn /zɔn/ | Sonne /zɔnə/ |
| Mwezi | Mond /moːnd/ | Maa /maː/ | Moo /moː/ | Maa /maː/ | Mond /moːnd/ | Mond /moːnt/ | Mond /moːnt/ |
| Nyota | Schtern /ʃtɛrn/ | Stern /ʃtɛrn/ | Stern /ʃtɛɐn/ | Stärn /ʃtærn/ | Stärn /ʃtærn/ | Stään /ʃtɛːn/ | Stern /ʃtɛʁn/ |
| Mama | Mädder /mɛdɐ/ | Mudder /mʊdɐ/ | Muada /muɐdɐ/ | Müeter /myə̯tər/ | Mueter /muə̯tər/ | Moder /moːdɐ/ | Mutter /mʊtɐ/ |
| Baba | Vadder /fadɐ/ | Vadder /fadɐ/ | Voda /foɐdɐ/ | Atti /atːi/ | Vatter /fatər/ | Vatter /fatɐ/ | Vater /faːtɐ/ |
| Mimi | i /i/ | i /i/ | i /i/ | ich /ix/ | ich /ɪx/ | ich /ɪɕ/ | ich /ɪç/ |
| Wewe | du /du/ | du /du/ | du /du/ | du /du/ | du /duː/ | do /doː/ | du /duː/ |
| Jina | Nama /ˈnamə/ | Nama /ˈnamɐ/ | Nam /nãː/ | Name /ˈnamə/ | Name /ˈnaːmə/ | Name /ˈnaːmə/ | Name /ˈnaːmə/ |
| Jicho | Aug /aʊɡ/ | Aach /aːx/ | Aug /aʊɡ/ | Oug /oʊɡ/ | Aug /aʊ̯ɡ/ | Auch /aʊx/ | Auge /aʊ̯ɡə/ |
| Mkono | Hand /hand/ | Hand /hand/ | Hand /hɔnd/ | Hand /hant/ | Hand /hand/ | Hand /hant/ | Hand /hant/ |
| Moyo | Herz /hɛɐts/ | Herz /hɛrts/ | Heaz /hɛɐts/ | Hërz /hɛrts/ | Härz /hærts/ | Hätz /hɛts/ | Herz /hɛʁts/ |
| Upendo | Liab /liə̯b/ | Liebe /liːbə/ | Liab /liɐb/ | Liebi /liə̯bi/ | Liebi /liə̯bi/ | Leev /leːf/ | Liebe /liːbə/ |
| Mti | Baum /baum/ | Bauma /baʊmaː/ | Bam /bãm/ | Boum /boʊm/ | Baum /baʊ̯m/ | Boum /baʊm/ | Baum /baʊ̯m/ |
| Nyumba | Hous /haus/ | Haus /haʊs/ | Haus /haʊs/ | Hus /huːs/ | Huus /huːs/ | Huus /huːs/ | Haus /haʊ̯s/ |
| Mbwa | Hond /hond/ | Hund /hʊnt/ | Hund /hʊnd/ | Hund /hʊnt/ | Hund /hʊnd/ | Hongk /hoŋk/ | Hund /hʊnt/ |
| Paka | Katz /kats/ | Katz /kats/ | Katz /kʰats/ | Chatz /xats/ | Chatz /xats/ | Katz /kats/ | Katze /katsə/ |
| Kula | essa /ɛsə/ | esse /ɛsə/ | essn /ɛsn̩/ | ässe /æsə/ | ässe /æsə/ | esse /ɛsə/ | essen /ɛsn̩/ |
| Kunywa | drengga /dɾɛŋɡə/ | trinke /trɪŋkə/ | dringa /dɾɪŋɡɐ/ | trinke /trɪŋkə/ | trinke /trɪŋkə/ | drinke /dʁɪŋkə/ | trinken /tʁɪŋkn̩/ |
| Moja | oine /ɔinə/ | ans /ans/ | oans /oɐns/ | eins /æɪ̯ns/ | eis /æɪ̯s/ | ein /aɪn/ | eins /aɪ̯ns/ |
| Mbili | zwoi /tsvoɪ̯/ | zwaa /tsvaː/ | zwoa /tsvoɐ/ | zwei /tsʋei/ | zwöi /tsʋøi/ | zwei /tsvai/ | zwei /tsvaɪ/ |
| Habari | Grüß Gott /ɡryːs ɡɔt/ | Grüß Gott /ɡrʏs ɡɔt/ | Servus /sɛɐvʊs/ | Grüössi /ɡryə̯sːi/ | Grüezi /ɡryə̯tsi/ | Tach /tax/ | Hallo /haloː/ |
| Asante | Danggschee /daŋkʃeː/ | Vergelt's Gott /fɛɐɡɛlts ɡɔt/ | Vagelts Gott /fɐɡɛlts ɡɔt/ | Vergelts Gott /fɛrɡɛlts ɡɔt/ | Merci /mɛrsi/ | Dankeschön /daŋkəʃøːn/ | danke /daŋkə/ |
| Nzuri | guad /ɡuə̯d/ | guad /ɡuə̯d/ | guad /ɡuɐd/ | guet /ɡuə̯t/ | guet /ɡuə̯t/ | joot /joːt/ | gut /ɡuːt/ |
| Kekeo | Guckguck /ˈɡʊkɡʊk/ | Gutzgauch /ˈɡʊtsɡaʊx/ | Kuckuck /ˈkʊkʊk/ | Gugger /ˈɡʊɡər/ | Gugger /ˈɡʊɡər/ | — | Kuckuck /ˈkʊkʊk/ |
Sehemu ya LangMap — mradi wa kuonyesha lugha kwa picha. Huu ni muhtasari tuli unaoweza kutambaliwa; ramani shirikishi hutoa sauti ya matamshi, vichujio, na mwonekano wa dunia.