West-Vlams
Kiflemi cha Magharibi
Indo-European > Germanic > West Germanic > Low Franconian (Dutch)
Kiflemi cha Magharibi ni lahaja ya Kifrankoni cha Chini inayozungumzwa katika jimbo la Ubelgiji la Flanders Magharibi, katika Flanders ya Ufaransa kuzunguka Dunkirk, Cassel na Hazebrouck, na katika sehemu ya magharibi ya Flanders ya Zeeland. Sifa yake maarufu zaidi ni kupotea kabisa kwa vikwamizi vya kaakaa laini /x, ɣ/, vinavyoungana na /h/ ya koromeo, hivyo goed 'nzuri' hutamkwa [hut] na wasemaji hawana sauti inayolingana na g ya Kiholanzi — pamoja na usahihishaji wa kupindukia wa mara kwa mara upande wa pili. Pia huhifadhi irabu za kabla ya diftongi za Kiholanzi cha Kati (huis, ijs, vuur za Kiholanzi huonekana kama uus, ys, vier), huunda wingi kwa -s kwa uhuru zaidi kuliko Kiholanzi, na ina urudiaji wa kiwakilishi cha kiima ('k èn ik 'nina') pamoja na 'ndiyo' na 'hapana' zinazonyambuliwa kwa nafsi (joak, nink). Kuna mapokeo hai ya uandishi — Wikipedia ya Kiflemi cha Magharibi hata inatunza tahajia yake yenyewe, Standoardvlams — lakini Kiholanzi peke yake hutumika shuleni na katika utawala, na UNESCO huainisha Kiflemi cha Magharibi kuwa hatarini.
Inakozungumzwa
Maneno 31 ya msingi katika Kiflemi cha Magharibi
Maji
woater
/ˈwɔːtər/
Moto
vier
/viːr/
Jua
zunne
/ˈzœnə/
Mwezi
moane
/ˈmɔːnə/
Nyota
sterre
/ˈstærə/
Mama
moeder
/ˈmudər/
Baba
voader
/ˈvɔːdər/
Mimi
ik
/ɛk/
Wewe
gie
/hi/
Jina
noame
/ˈnɔːmə/
Jicho
ooge
/ˈoːhə/
Mkono
and
/ɑnt/
Moyo
erte
/ˈærtə/
Upendo
liefde
/ˈliːvdə/
Mti
boom
/boːm/
Nyumba
uus
/ʏːs/
Mbwa
hound
/hont/
Paka
katte
/ˈkɑtə/
Kula
eetn
/ˈeːtn̩/
Kunywa
drienkn
/ˈdriŋkn̩/
Moja
êen
/eːn/
Mbili
twêe
/tweː/
Habari
goeiendag
/ˌhujənˈdɑh/
Asante
merci
/mɛrˈsi/
Nzuri
goed
/hut/
Kekeo
koekoek
/ˈkukuk/
Kompyuta
computer
/kɔmˈpjutər/
Ulinganishaji wa maneno
Imelinganishwa na lugha za Indo-European > Germanic > West Germanic > Low Franconian (Dutch) zinazohusiana
| Maana | Kiflemi cha Magharibi | Kiholanzi (Ubelgiji) | Kiholanzi | Kiafrikaans | Kijerumani cha juu cha kati | Kifrisi cha Saterland | Kijerumani cha Chini |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maji | woater /ˈwɔːtər/ | water /ʋaːtər/ | water /ʋaːtər/ | water /vɑːtər/ | wazzer /ˈwatser/ | Woater /ˈvɔːtɐ/ | Water /vɑːtɐ/ |
| Moto | vier /viːr/ | vuur /vyːr/ | vuur /vyːr/ | vuur /fyːr/ | viur /viur/ | Fjuur /fjuːɐ/ | Füer /fyːɐ/ |
| Jua | zunne /ˈzœnə/ | zon /zɔn/ | zon /zɔn/ | son /sɔn/ | sunne /ˈzunːə/ | Sunne /ˈzʊnə/ | Sünn /zʏn/ |
| Mwezi | moane /ˈmɔːnə/ | maan /maːn/ | maan /maːn/ | maan /mɑːn/ | mâne /ˈmaːnə/ | Moune /ˈmoːnə/ | Maan /maːn/ |
| Nyota | sterre /ˈstærə/ | ster /stɛr/ | ster /stɛr/ | ster /stɛr/ | sterne /ˈstɛrnə/ | Stiern /stiərn/ | Steern /steːrn/ |
| Mama | moeder /ˈmudər/ | moeder /muːdər/ | moeder /mudər/ | moeder /muːdər/ | muoter /ˈmuoːtər/ | Mäme /ˈmɛːmə/ | Moder /moːdɐ/ |
| Baba | voader /ˈvɔːdər/ | vader /vaːdər/ | vader /vaːdər/ | vader /fɑːdər/ | vater /ˈfatər/ | Babe /ˈbaːbə/ | Vader /fɑːdɐ/ |
| Mimi | ik /ɛk/ | ik /ɪk/ | ik /ɪk/ | ek /ɛk/ | ich /ix/ | iek /i̯ək/ | ik /ɪk/ |
| Wewe | gie /hi/ | gij /ɣɛi/ | jij /jɛi/ | jy /jəi/ | dû /duː/ | du /duː/ | du /duː/ |
| Jina | noame /ˈnɔːmə/ | naam /naːm/ | naam /naːm/ | naam /naːm/ | name /ˈnamə/ | Noome /ˈnoːmə/ | Naam /naːm/ |
| Jicho | ooge /ˈoːhə/ | oog /oːx/ | oog /oːx/ | oog /oːx/ | ouge /ˈouɡə/ | Oge /ˈɔːɣə/ | Oog /oːx/ |
| Mkono | and /ɑnt/ | hand /ɦɑnt/ | hand /ɦɑnt/ | hand /ɦant/ | hant /hant/ | Hounde /ˈhɔʊndə/ | Hand /hant/ |
| Moyo | erte /ˈærtə/ | hart /ɦɑrt/ | hart /ɦɑrt/ | hart /ɦart/ | herze /ˈhertsə/ | Häärt /hɛːrt/ | Hart /haɐt/ |
| Upendo | liefde /ˈliːvdə/ | liefde /lifdə/ | liefde /lifdə/ | liefde /lifdə/ | minne /ˈminːə/ | Lieuwde /ˈljœːʊdə/ | Leev /leːf/ |
| Mti | boom /boːm/ | boom /boːm/ | boom /boːm/ | boom /boːm/ | boum /boum/ | Boom /boːm/ | Boom /boːm/ |
| Nyumba | uus /ʏːs/ | huis /ɦœs/ | huis /ɦœʏs/ | huis /ɦœɪs/ | hûs /huːs/ | Huus /huːs/ | Huus /huːs/ |
| Mbwa | hound /hont/ | hond /ɦɔnt/ | hond /ɦɔnt/ | hond /ɦɔnt/ | hunt /hunt/ | Huund /huːnt/ | Hund /hʊnt/ |
| Paka | katte /ˈkɑtə/ | kat /kɑt/ | kat /kɑt/ | kat /kat/ | katze /ˈkatsə/ | Kat /kat/ | Katt /kat/ |
| Kula | eetn /ˈeːtn̩/ | eten /eːtən/ | eten /eːtə/ | eet /eːt/ | ezzen /ˈetsən/ | ete /ˈeːtə/ | eten /eːtn̩/ |
| Kunywa | drienkn /ˈdriŋkn̩/ | drinken /drɪŋkən/ | drinken /drɪŋkə/ | drink /drɪŋk/ | trinken /ˈtrinkən/ | drinke /ˈdrɪŋkə/ | drinken /drɪŋkn̩/ |
| Moja | êen /eːn/ | een /eːn/ | een /eːn/ | een /eːn/ | ein /ein/ | aan /ˈɔːn/ | een /eːn/ |
| Mbili | twêe /tweː/ | twee /tweː/ | twee /tʋeː/ | twee /tʋeː/ | zwei /tsweɪ/ | twäin /tvain/ | twee /tveː/ |
| Habari | goeiendag /ˌhujənˈdɑh/ | hallo /ɦɑloː/ | hallo /ɦɑloː/ | hallo /ɦaˈlo/ | gegrüezet /ɡəˈɡryːətsət/ | Moin /moin/ | Moin /mɔɪn/ |
| Asante | merci /mɛrˈsi/ | dank je /dɑŋk jə/ | dank je /dɑŋk jə/ | dankie /daŋki/ | danc /daŋk/ | Bedoankje /bəˈdɔːŋkjə/ | Dankschöön /daŋkʃøːn/ |
| Nzuri | goed /hut/ | goed /ɣut/ | goed /ɣut/ | goed /xut/ | guot /ɡuoːt/ | goud /ɡoʊt/ | good /ɡoːt/ |
| Kekeo | koekoek /ˈkukuk/ | koekoek /ˈkukuk/ | koekoek /ˈkukuk/ | koekoek /ˈkukuk/ | gouch /ˈɡou̯x/ | Kukuuk /ˈkukuk/ | Kukuk /ˈkuːkuk/ |
| Kompyuta | computer /kɔmˈpjutər/ | computer /kɔmˈpjutər/ | computer /kɔmˈpjutər/ | rekenaar /ˈreːkənɑːr/ | — | Computer /kɔmˈpjuːtɐ/ | Computer /kɔmˈpjuːtɐ/ |
Sehemu ya LangMap — mradi wa kuonyesha lugha kwa picha. Huu ni muhtasari tuli unaoweza kutambaliwa; ramani shirikishi hutoa sauti ya matamshi, vichujio, na mwonekano wa dunia.