চাটগাঁইয়া বুলি
Kichittagong
Indo-Aryan (Eastern)
Chittagonian is spoken in the Chittagong Division of southeastern Bangladesh. It shares lexicon with Bengali (bn) but differs in phonology and tone enough that the two are not mutually intelligible — Glottolog and Ethnologue treat it as a distinct language, though Bangladeshi state policy treats it as a regional Bengali variety. Closely related to Rohingya across the border.
Inakozungumzwa
Maneno 20 ya msingi katika Kichittagong
Maji
ফানি
/fani/
Moto
আগ্যন
/aɡːon/
Jua
সূর্য
/surdʒo/
Mwezi
চান
/tʃan/
Mama
মা
/ma/
Baba
বাফ
/baf/
Kula
খাওয়া
/kʰaɔwa/
Kunywa
ফিওয়া
/fiɔwa/
Upendo
মাইয়া
/majːa/
Moyo
মন
/mon/
Mti
গাছ
/ɡatʃʰ/
Nyumba
গর
/ɡɔr/
Mbwa
কুত্তা
/kutːa/
Paka
বিলাই
/bilaj/
Mkono
আত
/at/
Jicho
চোক
/tʃɔk/
Habari
আদাব
/adab/
Asante
শুকরিয়া
/ʃukrija/
Moja
এক
/ek/
Nzuri
ফাল্লে
/falːe/
Vyanzo
Ulinganishaji wa maneno
Imelinganishwa na lugha za Indo-Aryan (Eastern) zinazohusiana
| Maana | Kichittagong | Kisylheti | Rangpuri | Kirohingya | Kiangika | Kibishnupriya cha Manipuri | Kimagahi |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maji | ফানি /fani/ | পানি /pani/ | পানি /pani/ | fani /fani/ | पानी /paːniː/ | পানি /paːni/ | पानी /paːni/ |
| Moto | আগ্যন /aɡːon/ | আগুন /aɡun/ | আগুন /aɡun/ | aág /aːɡ/ | आग /aːɡ/ | আগুন /aːɡun/ | आग /aːɡ/ |
| Jua | সূর্য /surdʒo/ | সুরুজ /suruz/ | সুরুজ /suɾud͡ʒ/ | beil /beil/ | सूरज /suːrədʒ/ | বিল /bil/ | सूरज /suːraj/ |
| Mwezi | চান /tʃan/ | চান /tʃan/ | চাইন /tʃain/ | sán /sãn/ | चान /tʃaːn/ | জুনাক /dʒunak/ | चान /tʃaːn/ |
| Mama | মা /ma/ | মা /ma/ | মাও /mao/ | maa /maː/ | मय /maj/ | মা /maː/ | माय /maːj/ |
| Baba | বাফ /baf/ | বাফ /baf/ | বাও /bao/ | baba /baba/ | बाबू /baːbuː/ | বাবা /baːba/ | बाबू /baːbuː/ |
| Kula | খাওয়া /kʰaɔwa/ | খাইন /xaɪn/ | খাওয়া /kʰawa/ | háwa /kʰaowa/ | खाएक /kʰaːek/ | খাব /kʰaːb/ | खैना /kʰaiːnaː/ |
| Kunywa | ফিওয়া /fiɔwa/ | ফিন /fin/ | খাওয়া /kʰawa/ | piya /pija/ | पीयक /piːjak/ | পান কর /paːn kaɾ/ | पीना /piːnaː/ |
| Upendo | মাইয়া /majːa/ | মহব্বত /mohobbot/ | মনোয়াব /monojab/ | muhabbat /muhabːat/ | मया /majaː/ | মায়া /maja/ | प्रेम /preːm/ |
| Moyo | মন /mon/ | দিল /dil/ | মন /mon/ | dil /dil/ | मन /man/ | মন /mon/ | मन /mən/ |
| Mti | গাছ /ɡatʃʰ/ | গাছ /ɡatʃʰ/ | গাছ /ɡatʃʰ/ | gas /ɡas/ | गाछ /ɡaːtʃʰ/ | গাছ /ɡaːtʃʰ/ | गाछ /ɡaːtʃʰ/ |
| Nyumba | গর /ɡɔr/ | ঘর /ɡʱor/ | ঘর /ɡʱoɾ/ | gór /ɡɔr/ | घर /ɡʱər/ | ঘর /ɡʱaɾ/ | घर /ɡʱər/ |
| Mbwa | কুত্তা /kutːa/ | কুত্তা /kuttʰa/ | কুকুর /kukuɾ/ | kúkkur /kukːur/ | कुक्कर /kukːər/ | কুট্টা /kuʈːaː/ | कूकूर /kuːkuːr/ |
| Paka | বিলাই /bilaj/ | বিলাই /bilai/ | বিরাল /biɾal/ | bilai /bilai/ | बिलार /bilaːr/ | বিল্লি /bilːi/ | बिलाई /bilaːi/ |
| Mkono | আত /at/ | হাত /hat/ | হাত /haːt/ | hát /hat/ | हाथ /haːtʰ/ | হাত /haːt/ | हाथ /haːtʰ/ |
| Jicho | চোক /tʃɔk/ | ছকু /ʃoku/ | চখ /tʃɔkʰ/ | sui /sui/ | आँख /ãːkʰ/ | চোখ /tʃokʰ/ | आँख /aːŋkʰ/ |
| Habari | আদাব /adab/ | আদাব /adab/ | হামার সালাম /hamaɾ salam/ | assalam /assalam/ | प्रणाम /prəɳaːm/ | নমস্কার /nomoskar/ | परणाम /prəɳaːm/ |
| Asante | শুকরিয়া /ʃukrija/ | শুকরিয়া /ʃukria/ | ধইন্যা /dʱoinɲa/ | shukoría /ʃukria/ | धन्यवाद /dʱənjəbaːd/ | ধইন্যবাদ /dʱoinjobaːd/ | धन्यवाद /dʱənjəbaːd/ |
| Moja | এক /ek/ | এক /ek/ | এক /ek/ | ek /ek/ | एक /eːk/ | এক /ek/ | एक /eːk/ |
| Nzuri | ফাল্লে /falːe/ | ভালা /bʱala/ | ভালো /bʱalo/ | bála /baːla/ | नीक /niːk/ | ভালা /bʱaːlaː/ | नीक /niːk/ |
Sehemu ya LangMap — mradi wa kuonyesha lugha kwa picha. Huu ni muhtasari tuli unaoweza kutambaliwa; ramani shirikishi hutoa sauti ya matamshi, vichujio, na mwonekano wa dunia.