原始オーストロアジア語
Proaustroasia
Austroasiatic (proto)
Proto-Austroasia ni babu wa pamoja aliyejengwa upya wa familia ya lugha za Austroasia, inayojumuisha Kivietnamu, Kikhmer, Kimon, lugha za Munda za India Mashariki, na lugha nyingi ndogo za bara la Asia ya Kusini-mashariki. Inategemea hasa kazi ya baada ya kifo cha Harry Shorto 'Mon–Khmer Comparative Dictionary' (2006) na utafiti unaoendelea wa Paul Sidwell. Nchi ya asili inaonekana iko bara la Asia ya Kusini-mashariki kuzunguka beseni la kati la Mekong, kwa kina cha takriban miaka 5000. Data hutumia nukuu ya Shorto/Sidwell na nyota; bila ujenzi upya unaokubalika kwa upana, inaoneshwa '—'.
Inakozungumzwa
Usomaji wa herufi za Han katika Proaustroasia
| Herufi | Maana | Usomaji | Umbo | IPA |
|---|---|---|---|---|
| 一 | one | *muəjʔ | /*muəjʔ/ | |
| 二 | two | *ɓaːr | /*ɓaːr/ | |
| 三 | three | *peːʔ | /*peːʔ/ | |
| 四 | four | *puənʔ | /*puənʔ/ | |
| 六 | six | *pruʔ | /*pruʔ/ | |
| 七 | seven | *pɔh | /*pɔh/ | |
| 八 | eight | *tNɕaːm | /*tɲcaːm/ | |
| 日 | sun | *tŋiːʔ | /*tŋiːʔ/ | |
| 月 | moon | *kVcaːj | /*kəcaːj/ | |
| 水 | water | *ɗaːk | /*ɗaːk/ | |
| 火 | fire | *ʔuːs | /*ʔuːs/ | |
| 木 | tree | *ɟɕɨːʔ | /*ɟcɨːʔ/ | |
| 土 | soil | *teːʔ | /*teːʔ/ | |
| 地 | ground | *teːʔ | /*teːʔ/ | |
| 虎 | tiger | *klaːʔ | /*klaːʔ/ | |
| 犬 | dog | *cɔʔ | /*cɔʔ/ | |
| 鳥 | bird | *ciːm | /*ciːm/ | |
| 魚 | fish | *kaʔ | /*kaʔ/ | |
| 人 | person | *kmiː | /*kmiː/ | |
| 手 | hand | *tiːʔ | /*tiːʔ/ | |
| 足 | foot | *ɟəːŋ | /*ɟəːŋ/ | |
| 目 | eye | *mat | /*mat/ | |
| 耳 | ear | *ktɔːr | /*ktɔːr/ | |
| 頭 | head | *kduəl | /*kduəl/ | |
| 血 | blood | *mhaːm | /*mhaːm/ | |
| 肉 | meat | *sɔc | /*sɔc/ | |
| 行 | go | *cuːr | /*cuːr/ | |
| 行 | row | *cuːr | /*cuːr/ | |
| 食 | eat | *ca(ː)ʔ | /*caːʔ/ | |
| 飲 | drink | *ʔɔːk | /*ʔɔːk/ | |
| 坐 | sit | *ŋkuːʔ | /*ŋkuːʔ/ | |
| 立 | stand | *cɔŋ | /*cɔŋ/ |
Vyanzo
- Shorto 2006
- Sidwell 2010
Ulinganishaji wa usomaji wa Han
Imelinganishwa na lugha za Austroasiatic (proto) zinazohusiana
| Herufi | Proaustroasia | Protai | Pratungus | Projapani | Kichina (Han) | Prototibetobirma | Prohmong-Mien |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 一 | *muəjʔ /*muəjʔ/ | *ɲɯŋ.A /*ɲɯŋ˧/ | *əmun /*əmun/ | *pitə-tu /*pitə-tu/ | *ʔi[t] /*ʔi[t]/ | — | *ʔɨ /*ʔɨ/ |
| 二 | *ɓaːr /*ɓaːr/ | *soːŋ.A /*soːŋ˧/ | *dʒuər /*d͡ʒuər/ | *puta /*puta/ | *ni[j]-s /*ni[j]-s/ | *g-nis /*g-nis/ | *ʔu̯i /*ʔu̯i/ |
| 三 | *peːʔ /*peːʔ/ | *saːm.A /*saːm˧/ | *ilan /*ilan/ | *mi /*mi/ | *s.rum /*s.rum/ | *g-sum /*g-sum/ | *pjɔu /*pjɔu/ |
| 四 | *puənʔ /*puənʔ/ | *siː.B /*siː˨/ | *dügin /*dyɡin/ | *jə /*jə/ | *s.li[j]-s /*s.li[j]-s/ | *b-ləy /*b-ləy/ | *plei /*plei/ |
| 六 | *pruʔ /*pruʔ/ | *hrok.D /*hrok̚/ | *ɲuŋun /*ɲuŋun/ | *mu /*mu/ | *k.ruk /*k.ruk/ | *d-k-ruk /*d-k-ruk/ | *kruk /*kruk/ |
| 七 | *pɔh /*pɔh/ | *cet.D /*cet̚/ | *nadan /*nadan/ | *nana /*nana/ | *[tsʰ]i[t] /*[tsʰ]i[t]/ | — | — |
| 八 | *tNɕaːm /*tɲcaːm/ | *peːt.D /*peːt̚/ | *dʒapkun /*d͡ʒapkun/ | *ja /*ja/ | *pˤret /*pˤret/ | *b-r-gyat 形*b-r-gyat /*b-r-gyat/*b-g-ryat 形*b-g-ryat /*b-g-ryat/ | — |
| 日 | *tŋiːʔ /*tŋiːʔ/ | *ŋwan.A /*ŋwan˧/ | *siun /*siun/ | *pi /*pi/ | *C.nik /*C.nik/ | *nəy /*nəy/ | *hnu̯ɔiA /*hnu̯ɔiA/ |
| 月 | *kVcaːj /*kəcaːj/ | *ɓlɯan.A /*ɓlɯan˧/ | *bēga /*beːɡa/ | *tukuy /*tukui/ | *[ŋ]ʷat /*[ŋ]ʷat/ | s- 形*s-la /*s-la/g- 形*g-la /*g-la/ | *hlaH /*hlaH/ |
| 水 | *ɗaːk /*ɗaːk/ | *C̬.nam.C /*nam˥˩/ | *mū /*muː/ | *mintu /*mintu/ | *s.turʔ /*s.turʔ/ | — | *ʔu̯əm /*ʔu̯əm/ |
| 火 | *ʔuːs /*ʔuːs/ | *wɤj.A /*vɤj˧/ | *tōga /*toːɡa/ | *poy /*poi/ | *[qʷʰ]ˤəjʔ /*[qʷʰ]ˤəjʔ/ | *mey /*mey/ | — |
| 木 | *ɟɕɨːʔ /*ɟcɨːʔ/ | *mwaj.C /*maj˥˩/ | *mō /*moː/ | *kəy /*kəi/ | *C.mˤok /*C.mˤok/ | — | *ntju̯əŋH /*ntju̯əŋH/ |
| 土 | *teːʔ /*teːʔ/ | *ɗin.A /*ɗin˧/ | *na /*na/ | *tuti /*tuti/ | *tʰˤaʔ /*tʰˤaʔ/ | — | — |
| 地 | *teːʔ /*teːʔ/ | *ɗin.A /*ɗin˧/ | *na /*na/ | — | *[l]ˤej-s /*lˤej-s/ | — | — |
| 虎 | *klaːʔ /*klaːʔ/ | *xrwaːj.A /*xrwaːj˧/ | — | — | *qʰˤraʔ /*qʰˤraʔ/ | — | *tsjɔB /*tsjɔB/ |
| 犬 | *cɔʔ /*cɔʔ/ | *hmaː.A /*hmaː˧/ | *ŋinda /*ŋinda/ | *enu /*enu/ | *[k]ʷʰˤenʔ /*[k]ʷʰˤenʔ/ | *kʷəy /*kʷəy/ | *qluwX /*qluwX/ |
| 鳥 | *ciːm /*ciːm/ | *C̬.nok.D /*nok̚/ | *gasa /*ɡasa/ | *təri /*təri/ | *tˤiwʔ /*tˤiwʔ/ | — | *m-nɔk /*m-nɔk/ |
| 魚 | *kaʔ /*kaʔ/ | *plaː.A /*plaː˧/ | *nimaka /*nimaka/ | *iwo /*iwo/ | *[ŋ]a /*[ŋ]a/ | *ŋ(y)a /*ŋ(y)a/ | *mbrəuX /*mbrəuX/ |
| 人 | *kmiː /*kmiː/ | *ɢwɯn.A /*kɤn˧/ | *niama /*niama/ | *pitə /*pitə/ | *ni[ŋ] /*ni[ŋ]/ | *r-mi(y) /*r-mi(y)/ | *lan /*ʔja/ |
| 手 | *tiːʔ /*tiːʔ/ | *mɯː.A /*mɯː˧/ | *ŋāla /*ŋaːla/ | *ta /*ta/ | *n̥uʔ /*n̥uʔ/ | l- 形*l(y)ak /*l(y)ak/d- 形*dyak /*dyak/ | — |
| 足 | *ɟəːŋ /*ɟəːŋ/ | *tiːn.A /*tiːn˧/ | *bəgdi /*bəɡdi/ | *asi /*asi/ | *[ts]ok /*[ts]ok/ | — | — |
| 目 | *mat /*mat/ | *p.taː.A /*taː˧/ | *jāsa /*jaːsa/ | *ma /*ma/ | *C.muk /*C.muk/ | *s-mik 形*s-mik /*s-mik/*s-myak 形*s-myak /*s-myak/ | — |
| 耳 | *ktɔːr /*ktɔːr/ | *krwɯː.A /*qruː˧/ | *sēn /*seːn/ | *mimi /*mimi/ | *C.nəʔ /*C.nəʔ/ | *r-na /*r-na/ | — |
| 頭 | *kduəl /*kduəl/ | *kraw.C /*kraw˥˩/ | *dil /*dil/ | *kasira /*kasira/ | *[m-t]ˤo /*[m-t]ˤo/ | — | *S-phreiX /*S-phreiX/ |
| 血 | *mhaːm /*mhaːm/ | *lɯat.D /*lɯat̚/ | *sēksə /*seːksə/ | *ti /*ti/ | *m̥ˤik /*m̥ˤik/ | *s-hywəy /*s-hywəy/ | *ntshjamX /*ntshjamX/ |
| 肉 | *sɔc /*sɔc/ | *nɯːʔ.C /*nɯː˥˩/ | *uldʒə /*uld͡ʒə/ | *sisi /*sisi/ | *k.nuk /*k.nuk/ | *sya /*sya/ | — |
| 行 | *cuːr /*cuːr/ | *jaːŋ.A /*jaːŋ˧/ | *jabu- /*jabu-/ | *ik- /*ik-/ | *Cə-[g]ˤraŋ /*Cə-[g]ˤraŋ/ | — | — |
| 行 | *cuːr /*cuːr/ | — | *ŋənə- /*ŋənə-/ | *okonap- /*okonap-/ | *[g]ˤraŋ /*[g]ˤraŋ/ | — | — |
| 食 | *ca(ː)ʔ /*caːʔ/ | *kɯn.A /*kɯn˧/ | *dʒəp- /*d͡ʒəp-/ | *kup- /*kup-/ | *mə-lək /*mə-lək/ | *dzya /*dzya/ | — |
| 飲 | *ʔɔːk /*ʔɔːk/ | *ɗɯːm.A /*ɗɯːm˧/ | *umī- /*umiː-/ | *nəm- /*nəm-/ | *q(r)[u]mʔ /*q(r)[u]mʔ/ | — | — |
| 坐 | *ŋkuːʔ /*ŋkuːʔ/ | *naŋ.B /*naŋ˨/ | *təgə- /*təɡə-/ | — | *[dz]ˤo[j]ʔ /*[dz]ˤo[j]ʔ/ | — | — |
| 立 | *cɔŋ /*cɔŋ/ | *ɟɯn.A /*ɟɯn˧/ | *ili- /*ili-/ | *tat- /*tat-/ | *k.rəp /*k.rəp/ | — | — |
Sehemu ya LangMap — mradi wa kuonyesha lugha kwa picha. Huu ni muhtasari tuli unaoweza kutambaliwa; ramani shirikishi hutoa sauti ya matamshi, vichujio, na mwonekano wa dunia.